Äntligen, som vi har väntat! Imorgon ska vi på vårat första ultraljud!!! Det är med spänning och förskräckelse inför denna första gång. R är övertygad om att allt är toppen och att det kommer att bli en fantastisk graviditet, om jag ändå kunde tänka lite så. Jag har lätt för katastrof tänk. Mina tankar inför morgondagen innefattar många olika scenario; att dem inte ser något barn, att barnet finns men är dött, att jag hinner få missfall på morgonen. Men trots dessa hysteriska tankar så ser jag fram emot morgondagen, för jag har ändå en känsla av att allt kommer att gå vägen! Vi hörs imorgon, då vi vet mera exakt hur långt gången jag är:)
Ciao!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar