Inte gravid

Uppdatering, vi är alltså inte gravida! När vi blir gravida så återkommer bloggen!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Adjöken sa fröken

Alla ni läsare som är kvar, nu säger jag adjö. Det har varit fantastiskt roligt att blogga men nu tar en ny tid vid. Men jag lovar att vi ses igen då familjemedlem nr två ligger i magen och jäser;) Ta hand om varandra!








- Posted using BlogPress from my iPhone

Julen vara än till påska

Så har ännu en jul passerat. Mätta magar, nöjt barn och nöjda föräldrar. Fast det är såklart, lite julstress, nervositet och julångest infann sig såklart också. En helt normal jul med andra ord. Har tusen blogginlägg på lagring i huvudet. Bland annat ett om genus:)

Men till dess så bjuder jag på lite bilder!

Hoppas att du hade en jul som du trivdes med!

Att vägra stressa

Som min mycket kloka vän sa, jag tänker vägra stressa innan julafton! Denna enkla mening har varit min ledstjärna den här veckan och om jag själv får säga det så har det gått mycket bra. Att sätta fötterna högt, lyssna på brasan och smutta på ett glas glögg är inte fy skam. 

Därför ta vi nu jullov på bloggen, facebook, övriga bloggar och internet. Njuter av varandra och sänder en extra tanke på de som inte har det så bra på julen. Till de som inte har tak över huvudet eller mat på borden, som är ensamma. Köp din sista julklapp på unicef till någon som verkligen behöver det!!

Från oss alla till er alla, 

GOD JUL

Dagens

Promenad i ett frostbitet landskap. Dagens sommar i P1, Helena Bergström. Dagens humör, utvilad, harmonisk och lycklig. Riktigt jäkla lycklig!









- Posted using BlogPress from my iPhone

Med byxorna på huvudet

Alltså hur söt är inte denna godingen? Hennes nya favoritsyssla är nu att sätta byxor och trosor på huvudet. Gärna mammas trosor såklart:)

Strax ska vi till att ladda batterierna inför dagens städning. 

Energin får vi ifrån ett besök hos hästarna, maken bara ääääälskar  det;) därefter ska vi fika i skogen och samla lite smått och gott inför julens dukning.

Härligt med jullov!

En ny tid

 Ni som känner mig vet att jag mer än gärna förstora upp allt, stort som smått.  Så var den alltså här, den sista dagen för mig och Olivia ensamma. Sedan juni 2010 har jag varit hemma nu. Först med en rund och vacker mage, väntandes på det lilla pyret. Därefter med en alldeles purfärsk liten bebis. Denna rosa, lena lilla bebis har numera blivit en alldeles egen liten individ som numera går under namnen; unge, busunge, skitunge och förgrymmade unge. Men mer om det en annan gång:) 

Innan maken åker till jobbet tittar han på oss där vi sitter i soffan framför bollibompa. Jaha, det är sista gången ni sitter här innan jag åker till jobbet, nästa gång är det du som lämnar. Och så var det igång! Känslorna och tankarna bara vällde fram. Har jag njutit tillräckligt? Har jag varit för mycket arg på henne? Har vi varit för lite utomhus? Vi kanske skulle ha busat mera, bakat mera? 

Efter julavslutning och fantastisk teater på öppna förskolan begav vi oss hem för lite lunch. Jaha Olivia, sista gången vi äter lunch ihop då mamma är föräldrarledig, sista gången på öppna förskolan..Nej, nu var det dags att rycka upp oss! Ut med barnvagnen på sista promenaden som föräldrarledig, träffa finaste Märta för att fullkomligt ösa ur mig alla funderingar, tankar och känslor.

Promenaden avslutade vi i solen, sittandes på två trästolar längs med husväggen. Då kom det över mig igen. Men mer som en harmonisk känsla. Lipsill som jag är så fälldes även en lite tår, blandad av glädje, förväntan och lite sorg.

Jag har njutit varje sekund, jag har inte varit för mycket arg och vi har varit så mycket utomhus som vi har velat. Lekt, busat och bakat. Det är och har varit en fantastisk tid och jag ser fram emot att få låta Richard dela samma vardagsglädje med Olivia. Det som gör att det hugger till lite extra i hjärtat är tiden. Detta kapitlet har redan tagit slut, det kändes som det skulle vara för evigt. Hur kan tiden gå så fort?!

Innan jag går tillbaka till mitt jobb så ska vi såklart njuta av julledighet tillsammans. 

Jag och min familj.